Eric Magnusson

Nu kommer gränsvärdena till sist..

Buller : I vanliga fall ligger den dagliga exponeringsnivån under 85 dB för en genomsnittlig arbetsdag. Men det kan dock förekomma över 85 dB på arbetsplatser om det är kortvarigt. Information om riskerna med buller måste ges och att arbetstagaren/arbetstagarna erbjuds hörselskydd. T.ex. sotare kan utsättas för buller från t.ex. kompressorer, pannor som är igång, sotsugare, tryckluft, slipmaskiner osv.
Buller kan också vara hälsohotande. Det är viktigt att man förebygger buller direkt från källan genom att göra diverse bullerdämpande åtgärder. Om man använder hörselkåpor måste de sitta tätt och vara hela, mjuka och utbytbara. Hörselproppar ska bara anävndas en gång och stoppas in med rena händer för att inte få hudbesvär.


Belysning : Belysningen ska passa arbetsuppgifterna och arbetaren. Den ska anpassas till de synkrav som arbetsuppgiften ställer. För synkrävande arbetsuppgifter behöver man ofta extrabelysning som t.ex. när man utför rituppgifter, läser liten text eller bara allmänt jobbar på kontor. Äldre människor behöver starkare belysning än unga.
Belysningen och andra ljuskällor bör alltså uppfylla kraven om att man lätt ska kunna läsa och utföra arbetsuppgifter utan några problem med ljuset. Starkare belysning ska finnas tillgänglig vid skrivbordet eller där man nu läser, det ska finnas allmän belysning och det ska inte finnas några störande källor som t.ex. reflexer.



Temperatur: Det finns ingen riktig temperaturgräns angiven i föreskrifter. 30+ C medför ingen eller endast måttlig påfrestning på kroppen. Vid en sådan temperatur eller värmebölja behövs normalt inga permanenta återgärder ske, om det handlar om kortvarig temperatur. Alternativt tillfälliga återgärder. För att uppleva komfort vid fysikskt lätt eller stillasittande arbete rekommenderas +22 C i normal klädsel, +24 C i sommarklädsel. Om temperaturen varaktigt överstiger +26 C bör klimatet undersökas. Vanligtvis behövs återgärder om temperaturen ofta överstiger +30 C. Att uppleva att det är för varmt kan också bero på hög luftfuktighet. Om det är hög luftfuktighet så har kroppen svårt för att avge värme via svett. Täta eller tjocka kläder kan också påverka. Även om temperaturen är normal så kan detta vara en faktor till varför man känner att det är för varmt.

Luftfuktighet: Arbetsmiljöverket har inga direkta gränsvärden på hur hög luftfuktigheten bör vara på en inomhusarbetsplats. Men det ska helst vara mellan 20-70%. Vid en viss temperatur kan luften inte innehålla mer vattenånga. Dvs, vattenångan ökar ju mer temperaturen stiger till en viss temperatur där det tar stopp. Det är vanligt att den relativa luftfuktigheten inomhus ligger runt 20% i vårtid. Relativ fuktighet anger hur stor mängd vattenånga luften innehåller jämnfört med den maximala mängd den kan innehålla. Hög luftfuktighet är skadligt för hälsan eftersom kroppen då har svårt att avge värme, då känns det varmt i rummet även om temperaturen är normal. Mögel och damm ökar.

Koldioxid: I en arbetslokal får det inte överskrida 1000 ppm mer än tillfälligt. 1000 ppm är inte så farligt mycket men det är tecken på dålig ventilation jämnfört med antalet personer i lokalen.
300-400 ppm: är den normala halten i utomhusluft.
1000 ppm: idikator på hur ventilationen fungerar när koldioxidtillskottet kommer från personer.
5000 ppm: nivågränsvärde - inga symptom
10 000 ppm: korttidsgränsvärde
5000-15000 ppm: lätta fysologiska förändringar utan betydelse
20 000 ppm: andningen ökar med 50%
högre än 2%: ökad andning, hjärtklappning, yrsel
7-10%: medvetslöshet
ca 20%: död
Koldioxid är inget farligt ämne, om det är i små mängder. Ventilation är därför viktigt för att få ren luft. Förorenad luft ger lätt huvudvärk, trötthet och dålig koncentrationsförmåga.

Skyddsrond: En skyddsrond är då man går igenom verksamheten på en arbetsplats. Man undersöker risker, upprättar handligsplaner och vidtar återgärder. Skyddskommittén, arbetsgivarens skyddsansvariga, skyddsombud och berörda arbetstagande deltar i skyddsronden. Det är arbetsgivarens ansvar att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att det blir bra arbetsmiljö. Han eller hon ska utreda arbetsskador, undersöka risker på arbetsplatserna, och vidta nödvändiga återgärder. Arbetet ska dokumenteras och det ska finnas handligsplaner. En checklista underlättare skyddsrondsarbetet. På t.ex. en byggarbetsplats ska man föra skyddsrond mer regelbundet. Under den aktivaste tiden ska man föra skyddsrond en gång i veckan och sedan tona av till en skyddsrond var andra till tredje vecka. I skyddsrondsprotokollet är det lämpligt att ta upp både förebyggande och avhjälpande återgärder.